Saknad

I fredags den 7 mars var det 1 år sedan farmor gick bort. Saknaden och sorgen jag känner är obeskrivlig samtidigt som jag känner glädje och värme för allt vi gått igenom och upplevt tillsammans. Givmild och att du alltid tänkte på alla andra var en del av din charm. Det finns så mycket som jag skulle vilja skriva om dig farmor och vad jag känner men jag kan inte få det ur mig det sitter inne i mig och jag kan inte dra ut det. Det sitter fortfarande som en stor sten och jag vill inte släppa taget. Jag vet att du har det bra och att du vilar i frid. Men jag saknar dig så mycket jag vill bara kunna krama om dig och säga att jag älskar dig en sista gång. Jag saknar din röst, dina värmande kramar och all värme och stöttning du gett mig i hela mitt liv. Du har alltid funnits för mig och jag kommer alltid finnas för dig! Jag kämpar för dig och mig!

Hittade en dikt som jag kände för direkt när jag läste den.